EU-ekspert mener at de svenske grænsekontroller er ulovlige

Da Stefan Salomon, forsker i EU-lovgivning ved Amsterdams universitet, for nylig testede lovligheden af Østrigs grænsekontroller, fik han først en bøde på, hvad der svarer til 380 kroner, fordi han nægtede at vise legitimation ved grænsen fra Slovenien. Men i april i år fik han medhold hos EU-domstolen i Luxemburg, som konstaterede, at grænsekontrollen stred mod EU-lovgivningen. Det rapporterer Dagens Nyheter. Ifølge Stefan Salomon kan Sverige blive dømt til at betale erstatning, hvis personer eller foretagender går til domstolen.

EU-länderna får ha tillfälliga gränskontroller i sex månader åt gången men för varje förlängning krävs en ny bedömning och ett nytt, allvarligt hot, som motiverar beslutet noterade domstolen. I grunden är Schengensamarbetets regler tydliga: systematiska gränskontroller vid de inre gränserna mellan Schengenländerna är inte tillåtna. Tillfälliga gränskontroller tillåts i sex månader för att ge länderna tid för åtgärder vid allvarliga hot mot landet.

På grund av den extrema situationen i samband med migrationskrisen hösten 2015 fick Sverige ett särskilt undantag från Schengenreglerna i två år mellan 2015 och 2017.  Men därefter har länder som Sverige, Tyskland, Frankrike och Österrike gång efter annan förlängt gränskontrollerna med sex månader i taget.  Dagens Nyheter har gått igenom de svenska besluten om förlängda gränskontroller och noterar att samma formulering använts varje gång sedan 2018. Något som Stefan Salomon inte är tillåtet.
– Min misstanke är att svenska regeringen tycker att gränskontrollerna är nödvändiga för människors känsla av trygghet och för att skicka en signal till migranter. Men om man följer den logiken kan man lika gärna avskaffa Schengen, säger Stefan Salomon till Dagens Nyheter.

När Dagens Nyheter intervjuar Claes Granmar, docent i EU-rätt, tror han inte att EU-domstolens utslag från april kommer att ändra på gränskontrollerna. Frågan är känslig och EU-domstolen har hittills förhållit sig passiv noterar tidningen. “Ingen vill ta en strid om det” menar Claes Granmar som inte tror att EU-kommissionen kommer att agera utan säger att det som istället kan hända är att en individ väcker talan mot Sverige vid EU-domstolen. (News Øresund)

Schengensamarbetet
1985 skrev sju länder under ett avtal om att stegvis ta bort kontrollerna vid sina gemensamma gränser. Avtalet fick sitt namn från byn där avtalet undertecknades – Schengen i Luxemburg. 1995 blev de fria gränserna verklighet och idag deltar 26 länder i samarbetet – samtliga EU-länder med undantag för Irland, Cypern, Rumänien, Bulgarien och Kroatien. Dessutom deltar Norge, Island, Schweiz och Lichtenstein i samarbetet. Rumänien, Bulgarien och Kroatien väntas på sikt gå med i Schengensamarbetet.