Miljardnota om ID-kontrollerna över Öresund permanentas

Danska Cepos tror att kostnaden vid en permanentning av de svenska ID- och gränskontrollerna kan uppgå till 150 miljoner euro eller cirka 1,4 miljarder svenska kronor per år. Foto: Johan Wessman – News Øresund

Sammantaget innebär alla effekter av den svenska ID-kontrollen att den ekonomiska tillväxten i Öresundsregionen blir lägre. Hur stor effekten blir beror på hur länge ID- och gränskontrollerna varar. Om kontrollerna permanentas skulle det orsaka en årlig kostnad på 150 miljoner euro eller 1,4 miljarder svenska kronor tror den danska tankesmedjan Cepos.

Cepos analyschef Otto Brøns-Petersen menar att effekten blir begränsad om kontrollen endast blir tillfällig. Däremot visar hans beräkningar att årskostnaden för en permanent svensk ID-och gränskontroll mot Danmark kan uppgå till cirka 150 miljoner euro eller motsvarande 1,4 miljarder svenska kronor. Om även Danmark inför en kontroll för resande från Sverige skulle kostnaden växa till 300 miljoner euro eller 2,8 miljarder kronor. I veckan fick Cepos dementera uppgifter från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som missförstått en tysk tidningsartikel och som felaktigt uttalade sig om att kostnaden för den svenska ID- och gränskontrollen redan var uppe i 300 miljoner euro. Så är det inte.

Enbart tågpassagerarnas utökade restider med Öresundståg mellan Danmark och Sverige beroende på ID- och gränskontrollerna beräknas uppgå till mellan 50 och 220 miljoner danska kronor per år när förlorad restid omräknas till pengar. Det visar analyser från Kraka och Øresundsinstituttet

Danska tankesmedjan Kraka räknar i sin analys enbart med tågpendlare och räknar på den minsta möjliga förseningen på 10 minuter vid stationen vid Köpenhamns flygplats i Kastrup och menar att merkostnaden stannar vid knappt 50 miljoner danska kronor på årsbasis. Øresundsinstituttet räknar in den utökade restiden för samtliga tågresenärer över Öresund och tar även med förseningarna som uppstår i Hyllie och vid Malmö Central och kommer vid 200 årsarbetsdagar då fram till en merkostnad på 100 miljoner danska kronor per år i bästa scenariot och 220 miljoner om alla skulle drabbas av största möjliga försening. I dagsläget ser utfallet ut att hamna närmare den lägre kostnadsnivån.