Nyt forslag om svensk public service skaber debat – danske sparekrav til DR kan mindskes med ny regering 

Mandag vil den svenske regering fremlægge sit forslag om fremtidige retningslinjer for public service. Samtidig kan de hårde besparelseskrav til dansk public service kunne fremlægges af et nyt rødt flertal i Folketinget. (DR – Uffe Weng©)

Mandag vil den svenske regering fremlægge sit forslag om fremtidige retningslinjer for public service. Det nye forslag har skabt debat og SVT mener, at det risikerer at øge regeringens evne til at kontrollere indholdet af public service-indhold. Samtidig kan de hårde besparelseskrav til dansk public service kunne fremlægges af et nyt rødt flertal i Folketinget.

Förslaget som ska presenteras bygger på ett slutbetänkande från den parlamentariska public service-kommittén och det är särskilt en skrivelse som fått företrädare för public service att reagera. Det gäller den så kallade förhandsprövningen, vilket innebär att nya tjänster som lanseras av public service-medier ska anmälas till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Syftet är att satsningar inte ska störa konkurrensen på mediamarknaden oproportionellt mycket. Förhandsprövningen har redan funnits i åtta år, utan att någon ny tjänst anmälts till MPRT, vilket mött kritik från kommersiella mediabolag.

I det nya förslaget finns flera ändringar gällande förhandsprövningen, bland annat att även konkurrenter ska kunna anmäla nya tjänster för granskning. Men det som väckt störst reaktioner är en formulering som föreslår att regeringen ska få sista ordet om en tjänst ska godkännas eller inte när MPRT har genomfört en prövning. Skrivelsen har fått SVT:s vd Hanna Stjärne att uppmana regeringen att säga nej till den formuleringen.

I ett öppet brev skriver hon bland annat att ”risken finns för att den regering som vill kontrollera innehållet i public service får ett utmärkt verktyg” och att det ”på ett helt avgörande sätt ändrar relationen mellan staten och public service och kan utgöra en kraftfull begränsning av det publicistiska oberoendet”.

Samtidigt är mediehusens branschorganisation TU positiva till den striktare prövningen.
– Det är olyckligt när diskussionen handlar om att det rör sig om censur. Det gör det inte. Det man föranmäler är tjänsten, inte innehållet. Public servicebolagen har ofta blandat äpplen och päron i den här diskussionen, säger Jeanette Gustafsdotter, vd på TU, i en kommentar till DN.

Även i Danmark har utformningen av public service varit högst aktuell det senaste året. Den tidigare Venstreledda regeringen lanserade i höstas ett nytt public service-avtal som bland annat innebar att 20 procent av Danmarks radios budget försvann, vilket resulterade i att över 350 tjänster försvann. För att förhålla sig till den nya budgeten skar Danmarks radio också ner på tv-program inriktade mot sport, livsstil och underhållning. Dessutom fick kanalen besked om att det tydligt ska framgå att ”det danska samhället bygger på folkstyre och har sina rötter i kristendomen” pås alla DR:s plattformar. Dessutom har den danska radiokanalen Radio24Syv valt att lägga ner efter att regeringen krävde att 70 procent av radiokanalens redaktion skulle finnas minst elva mil från Köpenhamn.

Men sparkraven på DR kan hävas och Radio24Syv räddas av den nya majoriteten i Folketinget. Efter förra veckans Folketingsval förlorade både Liberal Alliance och Dansk Folkeparti, som varit drivande i det åtstramande public service-avtalet, en stor del av stödet. Det röda blocket som nu är i majoritet och på gång med regeringsförhandlingarna har tidigare gått ut med att de i olika stor utsträckning vill häva besparingskraven. (News Øresund)